All by myself

Några dagar sedan gick jag in på ICA Malmborg i Lund för att handla mat till min pojkväns katter och fördriva mina 54 minuter i Lund innan tåget till Dösjebro skulle avgå. När jag handlat kattmat och andra nödvändigheter som Citronkex och linser begav jag mig till kassan. Eftersom jag märkte att min vagn var rätt full så tänkte jag att det kanske är dags att skaffa ICA kort nu för att få lite poäng på mina ”bortkastade” pengar, jag bad om lappen och ställde mig vid en lämplig plats för att fylla i den(som förövrigt var vid hygienhyllan). Jag fyllde i mitt namn, efternamn, adress och telefonnummer, sedan kom frågan om jag vill dela mitt ICA konto med någon. Jag läste att den personen måste i så fall närvara vid detta köptillfälle så alltså hade jag inget annat val än att skaffa ett eget konto. Men ändå satte sig frågan i mitt huvud, ska jag dela kontot med mina föräldrar som handlar rätt mycket på ICA och därför får mycket bonus eller ska jag dela mitt konto med pojkvännen som jag varit tillsammans med i över två år? Jag tog upp frågan när vi käkade middag (8 portioner som jag så duktigt kokat ihop) han sa att dela ett ICA konto var ett för stort steg framåt för oss, men att dela kontot med mina föräldrar var ett stort steg bakåt. Nu sitter jag här ensam med mitt personliga konto utan några bonuspoäng eller andra förmåner. Detta får mig ännu en gång att tänka på att jag är enda barnet, vilket är rätt ensamt. Eller ja jag har en halvsyster som är rätt mycket äldre som jag inte haft särskilt mycket kontakt med tidigare förhoppningsvis så ändras detta nu när vi blir äldre och jag har blivit moster till sötaste bebisen.